Så var den här. Den mörkaste tiden på året. Eller, som jag gärna kallar den; Tiden då ljusets inbrytande är oss som allra närmast. Det ligger något magiskt över vinterhalvåret. Dimslöjor som dansar i gnistrande frost under tidiga morgnar. Kalla nätter under stjärnklara valv. För att inte tala om de små ångmolnen som bildas när man andas.
 

 Någon som älskar kylan :)

Någon som älskar kylan :)

Idag inträffar vintersolståndet. Södra Sverige får några timmar med solen, men norr om norra polcirkeln skiner den nu precis under horisonten, vilket innebär att det är skymning även under dygnets ljusaste timmar. Jag älskar det verkligen. Symboliken och skönheten i det hela. På något sätt är allt detta mörker som en slags vagga av ljus. En vila som ger näring åt vårens kommande grönska. Ett löfte om allt det som komma skall. Precis som att sitta i snön och lyssna till ekot av vågor och sommarvindar genom en snäcka.

 Koinonia ('Gemenskap'). Akryl på canvas. 

Koinonia ('Gemenskap'). Akryl på canvas. 

All kärlek jag känner för den här tiden har också lett till lite extra inspiration i ateljén. Dessutom har jag äntligen fått upp min första film på youtube (se ovan), och experimenterat mycket med timelapse och faktiskt börjat få lite koll på hur man gör med själva redigeringen (!). Men jag har också insett att jag helt enkelt behöver mer kunskap om själva inspelningsbiten för att klara av att knåpa ihop något vettigt på den fronten.

Men det kommer säkert i takt med att snön börjar smälta. :P

 Jag har länge haft en bild i tankarna kring en tavla alldeles särskilt för just vintersolståndet, och nu fick jag äntligen tiden till att måla den.

Jag har länge haft en bild i tankarna kring en tavla alldeles särskilt för just vintersolståndet, och nu fick jag äntligen tiden till att måla den.

Dessutom är det ju snart JUL! Att vi firar jul just kring tiden för vintersolståndet är faktiskt ingen slump; Barnet i krubban som kommer till världen när den är som allra mörkast. Ljuset som från och med nu växer sig in längre och längre under dygnets timmar. Den stora stjärnan som med sina strålar sträcker sig över tiden och visar oss vägen ut ur natten. En tid då vi med midvintern som täcke samlas kring elden, kring värmen, kring familjen, kring gemenskapen och kring löftena om en kommande vår.

Även om det är lätt att glömma mitt i all julstress så är vintern, mer än något annat, en tid för vila. Det märks särskilt i naturen. Allt sover. Allt samlar kraft. Allt drömmer i dvala om blomstrande ängar och vidsträckta skogar. Så om du kan, stanna upp.

Andas. 

Dröm. 

Vila och njut av att ljuset kommer dig till mötes, mer och mer för varje sekund som går.

 Spirit of the Wild. Akryl och bläck på canvas.

Spirit of the Wild. Akryl och bläck på canvas.


God jul på er allesammans! Ni är underbara <3
Ljus och kärlek / Isalind

2 Comments